Pensionärsföreningen Ettan

Gårdar och gårdsfolk i Esbo

21.09.2017 kl. 07:08
Ettornas utfärd till Esbo den 20 september var ett hopp ut i det okända.

Ettornas utfärd till Esbo var ett hopp ut i det okända. Vår guide Mari Anthoni gjorde sitt bästa att frånta oss den villfarelsen. Esbo gårdar och gårdsfolk tillika med samtida glimtar ur Finlands historia blev livslevande och med stor passion framförd av vår synnerligen kunniga och sympatiska guide.

Kryssandet på slingrande vägar genom Esbos många tätorter, små byar och skogsmarker gav oss en inblick i ett kulturlandskap, som vittnar om gångna tiders storhet, men också om hur nutiden har lämnat sina trista spår och förändrat landskapets natur och struktur. 

Gårdar har försvunnit, men namnen lever kvar på vägskyltar. Gårdar har ändrat karaktär och tjänar nu andra än ursprungliga ändamål. Gårdar står övergivna och väntar på upprättelse. Gårdar står i skymundan omgivna av ett växande samhälle som tränger sig in på knutarna.

Prominenta kvinnor
Vi mötte många mer eller mindre kända personer i sin historiska kontext. De flesta var män, adelsmän, höga dignitärer, ofta militärer med utmärkelser från otaliga krig. Vår guide hade ett gott öga till kvinnor, som historieskrivningen vanligtvis förbigår. Ur persongalleriet plockade hon fram och presenterade prominenta kvinnor, starka och modiga matriarker, som verkat under olika sekel på herrgårdar i Esbo.

Friherrinnan Sofia Lovisa Ramsay på Esbo gård framstår rakryggad och principfast, som motsatte sig självaste kejsar Alexander I. Men hon var också känd för sitt frikostiga engagemang där hjälp behövdes.

Backas gårds ägares bildsköna hustru, den österrikisk-svenskborna Ebba-Margareta von Freymann var författare och sagoberättare. Hennes dotter Thelma besöker årligen sitt barndomshem, som idag fungerar som välmåendecenter Kaisankoti, grundat av en annan stark och socialt engagerad kvinna, Kaisa Kallio, rikets moder då det begav sig.

Träskända gårds härskarinna var Aurora Karamzin. Hon var ett fenomen utan like på sin tid. Hon var nöjeslivets absoluta medelpunkt, men gick till historien också tack vare sin vidlyftiga och fördomsfria sociala och kulturella verksamhet, vars frukter ännu idag kan skönjas både i Esbo och Helsingfors.

På Björnholmen ståtar Sinebrychoffarnas sommarresidens, där Anna styrde och ställde efter eget gottfinnande, stark även hon och affärsmässigt begåvad. Namnet lever vidare och efterlämnade kulturskatter kan vi njuta av ännu idag.

Text: Birgit Rantala
Foto: Ulf Wahlström